Dogboy har precis kommit ut ur det gamla fängelset, hans glädjen var stor och även hundarnas. Personerna som är med i scenen är Dogboy och hans hundar. Miljön är år 2006. Detta utspelar sig i dåtid. Dogboy känner sig fri och glad!
Mina tankar.
jag tror att Alex aldrig har upplevt hur det är i fängelset och vill nog aldrig uppleva det igen. Han känner värmen. Han är fri, glad, springer runt och tänker: - ingen kan ta mig igen, jag är fri nu. Den glädje, den känsla vill han aldrig bli av med. Han skulle nog inte bry sig vilka problem han ska lösa.
utan bara vara i naturen.
Efter ett tag blev han hungrig och tänkte på:- var ska jag sova och var jag visste inte var jag ska ta vägen är jag välkommen här. Han känner att han har precis kommit ut de dåliga och kommit till de goa men så är det inte alls han har kommit till helvetet finns det ingen där inte som bryr sig om att jag är här finns det ingen som vet det. Hur kan människor stå ut med sig själva om min mamma och pappa vissa mer intresse och älskat mig mer och vara en riktig familj skulle jag aldrig varit här i denna fällan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar